Sjuk...

Efter att jag har hostat i cirka tre veckor så började kroppen göra ganska ont på sina ställen... Jag har heller inte kunnat ha huvudet framåt, inte heller kunnat sova med en kudde utan tre. Men som många av er säkert känner igen så när det gäller en själv så är man inte så där jätteduktig på att gå till doktorn!
Men när det gäller barnen är det en annan sak... Linus har varit lite snuvig och hostig så i torsdags bokade jag en tid till honom på Childrens Clinic, kliniken där grabbarna är inskrivna, för en koll. Han får nämligen lätt öroninflamation och det vill vi helst undvika så klart!
Linus var dock frisk, lite hostig som sagt så de skrev ut en hostmedicin för säkerhets skull. Mamman var det dock sämre med tyckte läkaren! Hon sa att jag omedelbart skulle åka till en drop-in clinic för en kontroll av min hosta... Jaha, så då gjorde vi det...
Johan och jag har inte skrivit in oss på någon klinik vilket faktiskt är en av anledningarna till att jag dragit ut på det här med att gå till doktorn. Sjukvårdssystemet är helt annorlunda och man måste ha sjukförsäkringar åt höger och vänster och man måste kolla så att just den kliniken tar just mitt kort osv... Men jag fick en adress av killarnas läkare och vi åkte dit. Sedan följde en timme av telefonsamtal till försäkringsbolaget, Johan, papper skulle fyllas i och jag kände mig verkligen som en utlänning när jag bara förstod hälften av alla konstiga frågor! Men jag fick bra hjälp av personalen, Oskar sov i vagnen och Linus läste böcker i väntrummet under tiden...
och allt ordnade sig så jag fick komma in till slut till en jättebra doktor.
- I guess you're not in USA because of the medical system, började han med att säga. Nej, det är väl så att så länge som du har ett jobb, en bra försäkring och pengar så kan du bli sjuk här men annars... Min undersökning skulle ha kostat minst 140 dollar utan mitt försäkringskort. Nu betalade jag 25 dollar, lite skillnad.
För att sammanfatta Dr. Bair's "dom" så kan jag använda ordet "mess"! Ja, det sa han när han tittade in i min näsa tex. Ingen komplimang direkt:) Han tittade i halsen, lyssnade på lungor och jag fick blåsa i ett rör som mätte lungkapaciteten. Jag lämnade kliniken med diagnosen kraftig bihåleinflammation, lunginfektion och nedsatt lungkapacitet. Kan kanske vara därför som jag varit andfådd bara av att gå i lägenheten...
Nu ska här ätas medicin så är det säkert fart på "tanten" snart igen!
Och jag är en erfarenhet rikare. Efter ett år i USA är det fortfarande mycket att lära och jag känner stor ödmjukhet inför alla invandrare som kommer till Sverige och INTE alls förstår språket... jag kunde ändå engelska när vi kom hit...
He en god helg allihop!